Fem myter är inte fler än sex lesbiska frågor om psykisk hälsa

Det cirkulerar många olika påståenden kring psykisk hälsa. Lesbiskt Makt har träffat psykologivetarna Miriam och Emilia för att ta reda på vad som egentligen stämmer. Miriam och Emilia läser på psykologprogrammet i Karlstad. De slår hål på myter och svarar på våra frågor kring psykisk hälsa.



Ett vanligt påstående om psykisk hälsa är att en kan strunta i att en mår dåligt och helt enkelt bara fokusera på det positiva för att må bättre. Går det att "fake it 'til you make it"?
Emilia
: Ja! Rent neurologiskt så stämmer det faktiskt. Om du ler mycket så kommer din hjärna tolka dig som att du är glad och du får ett högre seratoninutsläpp (även kallat lyckohormon reds. amn). Du blir alltså glad av att le! Vid psykisk ohälsa är det är vanligt att vilja isolera sig, men rör du på dig och tar dig ut ur lägenheten så gör muskelminnet att det blir lättare för varje gång. Så gör det ändå fast det känns motigt! Dels för att du medvetet vet att du klarat det förut och dels för att kroppen vänjer sig vid att göra sånt den mår bra av.
Miriam: Ja, jag var på en föreläsning en gång om polyrelationer. Någon frågade hur man ska hantera de jobbiga känslorna av svartsjuka som kan uppstå. Den ena föreläsaren sa "fake it ‘til you make it", så det är en sak man kan testa om man har den motivationen.
E: Precis, om man vet att den extra ansträngningen kan leda till något bra i slutändan kan man behöva testa att pusha sig lite längre än vad som känns helt bekvämt. Men känn efter och byt strategi om kropp och hjärna fortsätter säga stopp!

Det låter som att en kan “fake it ‘til you make it”, men inte för mycket. Hur gör en den gränsdragningen?
E
: Med hjälp av sina kloka nära och kära.
M: Och med hjälp av sin motivation. Är jag motiverad att göra förändringen? Om din psykiska hälsa påverkas negativt, så sluta försöka!

Det har kommit ut många självhjälpsböcker den sista åren där läsaren får alla möjliga olika läxor. Måste man skriva ner fem saker man är bra på varje dag för att må bra?
E
: Nej, det måste man inte, det kan kännas lite påklistrat. Men det kan vara bra att rada upp fem saker, som: "jag ser människor" eller “jag är bra precis som jag är”. Om man mår väldigt dåligt är det bättre att konkretisera. t.ex. "Va bra jag är som gick upp imorse!"
M: Positiv psykologi handlar egentligen inte om att gå från sjuk till frisk, utan att från ett välmående kunna höja sig till ett ännu högre välmående. En av strategierna att en dag i veckan eller så ofta man vill skriva ner fem positiva saker, men det kan säkert hjälpa även om man mår dåligt. Lägg fokus på vad du har i dig själv och vad du tycker om. Då kan du må bättre, om du har den motivationen.

Det är lätt att få en bild av att man måste gå till en psykolog för att bli en hel människa. Måste man gå i terapi för att förstå sig själv på riktigt?
E
: Nej de måste man inte. Vi kan förstå mer om hur vi fungerar om vi tar oss tiden att sitta ner och lyssna på oss själva. Det är jättebra att gå i terapi för att ha nån att bolla med och lättare komma framåt, men det finns många andra vägar. Man kan gå kurser, göra saker man verkligen tycker om, skriva ner sina tankar och komma ner i sin kropp. Man kan börja dansa eller börja spela rollerderby. Vissa saker kan göra att vi kommer längre bort från den vi egentligen är, t.ex. när vi inte lyssnar på oss själva utan vad andra vill. Men allting vi gör kan vara en lärdom.
M: För att få en djupare förståelse tror att att det bland annat kan vara nödvändigt att gå till en psykolog. Människan påverkas otroligt mycket av strukturer och omgivningen. En psykolog har troligtvis mer kunskap om beteende, hjärnan och sociala strukturer än en själv har och kan ställa de rätta frågorna.
E: Och se mönster som man själv inte ser!

Kan en psykolog alltid se dessa strukturer? Många undviker att prata med en psykolog för att de är rädda att bli dömda. Blir man stämplad när man går till en psykolog?
E
: Det gäller att hitta en psykolog som förstår en. Nån som kanske inte behöver ha gått igenom samma sak men som aktivt lyssnar, vill väl och vill förstå. 
M: Vi vet till exempel att hbtq-personer tyvärr oftare än andra blir dåligt bemötta och det är aldrig okej. Förhoppningsvis har psykologen intentionen att höra dig. Alla psykologer sitter på olika kunskaper och har olika personliga bakgrunder. Min kunskap om psykologer vid öppenvården är att de gärna vill få en bred bild och de sätter inte en diagnos bara sådär. Om psykologen inte är bra: byt! Kämpa för det! Be att träffa en läkare och förklara situationen för den. Går det inte så byt vårdcentral!
E: Eller prata med psykologen om det! Du kan säga: "när vi pratar så upplever jag det som att du har stämplat mig." Då får psykologen ta emot det och förklara. När man går till psykologen tror man ofta att "jag är ensam i världen om att ha det här problemet" eller "ingen kan må såhär dåligt som jag gör just nu." Väldigt ofta har andra också känt samma sak och psykologen har träffat de människorna. Du är aldrig ensam.

Är det ens föräldrars fel att man mår dåligt?
M
: När jag mådde dåligt så förstod jag inte den grundläggande anledningen. Jag "hittade" en förklaring; att det var min mamma som påverkat mig. Nu i efterhand förstår jag att mitt mående inte bara berodde på min mamma. Jag var snabb på att döma för att det var skönt att hitta en förklaring. Det kan finnas många anledningar till att man mår dåligt. Absolut kan föräldrar vara en orsak, men jag tror att samhället är den största orsaken. Vi har ett väldigt giftigt samhälle, som även våra föräldrar fallit offer för. "Its not a sign of good health to adjust to a sick society."
E: Det är så många olika faktorer som påverkar ens psykiska hälsa. Visst kan man ju må dåligt över hur ens föräldrar relaterat till en när man var liten. Det handlar alltid om miljöns påverkan tillsammans med generna. Du kan till exempel vara extra sårbar rent genetiskt, men en god miljö förbättrar dina chanser att ändå inte utveckla en psykisk hälsa. Den miljö som vi är i består inte bara av våra föräldrar, utan hela samhället.
M: Våra föräldrar är också en produkt av samhället.
E: Föräldrar kan underlätta och de kan försvåra för en i livet.

Vad kan en göra om en känner utanförskap i samhället? Till exempel att jag är den enda lesbiska i den här lilla byn? Eller jag är så konstig, ingen är som mig?
E
: Andra människor kan gå igenom precis samma sak som du, fast du inte vet om det. När jag gick i högstadiet var vi ett nära tjejgäng. Hela sjuan flöt det på, sen nu i efterhand när vi har pratat om det så säger alla "i sjuan mådde jag så jäkla dåligt." Men ingen sa någonting för alla trodde man var ensam om det. Vi är så många människor i den här världen. Det är orimligt att man skulle vara ensam.
M: Det finns otroligt många forum, exempelvis "coola kvinnor söker coola kvinnor diskussionsforum". Det finns forum för allt.
E: Man kan också utgå från vad man gillar att göra. Gillar du växter? Gå med i växtgäris (en facebookgrupp red. anm) på internet! Alla är så himla gulliga där också.
M: Om du känner dig som den ensamma lesbiska i den här byn, gå med i en facebookgrupp för lesbiska och lev ut din lesbiskhet! Ta vara på internet! Jag vet hur många ensamvargar som helst som hittat sin bästa kompis genom WOW.
E: Skriv ner ditt problem! Folk kommer svara att de känner igen sig! Man är aldrig ensam.

Vad gör man om man inte är intresserad av någonting?
E
: Då får man börja leta i sig själv. Har allting alltid varit tråkigt? Har du någon gång tyckt att någonting är roligt?
M: Testar du olika saker? Kanske vet du inte att det som du tycker är roligt finns att göra. Börja med en sport, gå med i en bokklubb, gå till ett gaming center!

Vad ska man göra om man inte orkar göra det man behöver göra för att må bättre?
M
: Be någon om hjälp!
E: Berätta för någon hur du känner!

Kan alla må bättre?
M
: Ja, det finns en miljard olika metoder. Du kanske får kämpa hårt beroende på vart du bor i landet om du går till vårdcentralen. Men en kan också vända sig till privata psykologer, det behöver inte kosta skjortan om de har landstingsavtal.
E: Det finns internetbaserade terapier, man kan gå med i forskningsprojekt. Googla, hör av dig till ett universitet!

Hur går det till när man söker hjälp för sin psykiska hälsa?
E
: Det kan se ut på olika sätt men det kan till exempel gå till så att man först kontaktar vårdcentralen eller en privat mottagning. Sen får man träffa en sjuksyster eller läkare och så gör de en bedömning och sen så får man kanske träffa en psykolog om det finns på vårdcentralen, om det inte är brist. Sen så gör de en bedömning. Det är lång väntetid på vissa vårdcentraler och kortare på andra.
M: Man kan också gå till en skolsköterska som skickar remiss. Det är inte så svårt som många tror. Om det är ett speciellt ställe du vill till så ring och fråga hur man gör! Stå på dig! Jag vet en som bor i en mindre kommun, hon var på sjukhus och slutenvård under många år, tillslut stod hon på sig och sa att "jag måste få komma till en specialenhet." Då fick hon pendla veckovis till Stockholm.

Vad skulle ni vilja att alla som läser denna text får veta?
E
: Du är aldrig ensam! Även om det kommer kännas så. Känslor och tankar ska man inte alltid lita på.
M: Känslor kan vara felinlärda och felbetingade. (Du kan till exempel känna att det är fel att vara annorlunda trots att det inte är så reds amn.)
E: Prata med någon! Det man alltid stör sig på när man kollar på en serie, det är ju att människor inte kommunicerar; Om du bara säger till henne hur du känner så kommer det lösa sig! Karaktären tror alltid att den måste ljuga. Man måste aldrig göra det. Skit i stämningen eller vad som skulle kunna hända sen. Berätta hur du mår, så folk kan ta emot det!
M: Man vet aldrig hur folk kommer ta emot det man säger. Men det spelar egentligen inte någon roll. Du har i alla fall tagit ett första steg till att må bättre!

Lägg till ny kommentar

Alla kommentarer granskas innan de publiceras.